Skriv vad du tycker! Foto: Simon Mogren

Det spelar ingen roll hur bra en skribent är, andra personer kan ändå upptäcka saker som skribenten missat och se till att texten blir begriplig. Gemensamt för all textgranskning är att man ska se sig som den typiska läsaren när man läser texten. Alla ska kunna förstå vad som skrivits, så var inte rädd att säga till skribenten om det är någonting du inte förstår.

Innan du ber någon titta på din text eller du själv sätter igång att granska en annan persons text är det bra om ni kommer överens om premisserna för textgranskningen. Fråga vad skribenten vill ha hjälp med. Är det språk, disposition, inledning, avslutning eller övergångar? Bestäm hur synpunkterna ska lämnas. Ska korrigeringarna göras synligt direkt i texten eller ska ni gå igenom det muntligt tillsammans? Enas om att undvika försvarsposition. Synpunkterna ska kännas som stöd, inte ett angrepp. Fråga skribenten om syftet med texten och vilka som är målgruppen för den, vilka ska bli intresserade och förstå texten?

När du väl läser igenom texten markerar du var texten flyter på bra och vilka avsnitt du måste läsa om. Fundera också på varför – att kunna sätta fingret på vad som gör något bra eller mindre bra är viktigt för att skribenten ska kunna förbättra texten.

Se dig själv som en typisk läsare. Det du reagerar på kommer säkert andra också att haja till på. Skriv ned dina reaktioner direkt, det är dina spontana första reaktioner som är de riktiga läsarreaktionerna.

Här är några frågor att fundera på under läsningen:

• Skummade du? Det kan vara ett tecken på att texten är svårläst.
• Hängde du med på allt? Om inte kanske det saknas tankeled.
• Vad får du för känsla av texten? En text kan låta till exempel ironisk eller arg utan att det är meningen.
• Finns det något i texten som väcker frågor eller nyfikenhet? Titta efter saker som kan vinna på att utvecklas eller byggas ut.
• Finns det oviktiga detaljer och stickspår? Rensa! Alla texter vinner på att tajtas till.
• Känns styckesindelningen naturlig? Styckena kan behöva brytas på ett annat sätt än skribenten valt.
• Hur fungerar textens uppbyggnad? Skulle texten tjäna på att stycken eller information kastades om, eller behöver det till och med läggas till något för att texten ska flyta på?
• Finns det meningskonstruktioner som återkommer för ofta? Ofta är det ett tecken på tråkiga meningar. Gå igenom och skapa variation.
• Skrivs uttryck och metaforer på rätt sätt? En vanlig miss är att sätta ihop ordet både med men istället för och, som i meningen ”vi har både en kopiator men också en skrivare” istället för ”vi har både en kopiator och en skrivare” alternativt ”vi har en kopiator, men också en skrivare”. ”Pricken som fick bägaren att rinna över” är ett exempel på två metaforer som har blandats ihop.
• Innehåller texten assymetriska meningar? Assymetriska meningar blandar olika sätt att säga saker i en och samma mening. Några exempel på saker som kan skapa assymetriska meningar är om man blandar tempus, som i ”filmen innehåller mycket blod och hade inga kärleksscener”, eller bestämd och obestämd form, som i ”vi hittade pennorna, artiklar och böckerna bland lådorna”. Läs långsamt och spana efter assymetri.
• Vilken effekt har satsradningar eller ofullständiga satser? Är det medvetna stilval eller bara missar? Satsradning innebär att skriva två huvudsatser, det vill säga satser som kan fungera som egna meningar, i samma mening med kommatecken emellan, som i ”Jag dricker kaffe, kaffe är gott”. Ofta blir texten tydligare och enklare att läsa om du omformulerar meningen, delar up den i två, eller binder samman satserna med ord som men eller och.
• Finns det ord som sticker ut? Det kan vara ord eller uttryck som är för talspråkiga eller för högstämda. Försök jämna ur textens stilnivå.
• Finns det ord som alla kanske inte förstår? Ändra till ett enklare ord!

Tipsen för textgranskning kommer från Skoltidningshandboken som är skriven av Anna Wallgren och kan beställas från Elevrörelsens förlag.